Langz
Annelie Axén
Gasspedal 2005
32 sider
De andre i Bokmerker leser høstens store bøker, de er en del av BOKHØSTEN. Sånt har jeg ikke tid til. Dessuten, det er mange nok som er opptatt av BOKHØSTEN. For tiden har jeg forelsket meg i et lite format, som man kan lese om igjen og om igjen på sengekanten. Gasspedal ga i 2005 ut et lite hefte av en bok, Langz av Annelie Axén. Stiftet sammen, og med kun 32 sider formidler det en intrikat historie som blander arkitektur, turisme, drap og språkforskning.
Medan våra så kallade kollegor famlar runt i konsonantförskjutningar riskerar vi, marginaliserade innom diakronins fält, ofta våra liv för att finna bevis för vokalernas förhistoria. Det finns ynkliga lingvister som på största allvar föredrar utställningar om dialektrelaterade tungrotssjukdommar.
Den lille boka er delt opp i små kapitler, eller avsnitt, som har en datotittel og klokkeslett. Fortellingen er ikke kronologisk, og ikke alltid åpenbart i sammenheng. Det begynner vakkert:
Mitt i rondellen stod ett monument. Två turister gick genom en lysrörsbelyst underjordisk tunnel och kom opp under monumentet, som steg över dem i en båge, oöverskådeligt hög och nådlös: liksom en historiens egen spegel, genom vilken turisten ser sin egen figur, förvrängd, men inte helt obetydlig ändå. Hon följer en grekisk bård med blicken, längs fikonlöv och hieroglyfer, och ser metropolens ruinverk skrivet över monumentet på kors och tvärs.
Det er en kort tekst, men den gir ideer og tanker, og er vel verdt å lese. Flere ganger. Jeg vil også trekke fram omslaget på heftet (laget av Grandpeople), som har laget et utrykk som jeg føler fanger opp essensen i heftet. Her er det bare å bestille, og lese på nytt hver kveld i en uke. Det er det eneste rette.
Trackback/Tilbaketråkk